På söndag blir det sovmorgon! För på lördag åker vi iväg och överlämnar Selma i mormor och morfars försorg. Upplägget är nytt. Vi ska mötas på halva vägen och sen följer Selma med mormor och morfar medan jag och Camilla åker hem.
Sen tar mormor och Selma tåget upp på tisdag. Alltså sovmorgon på söndag och sen inga funderingar på förskolelämningar och hämtningar varesig på måndag, tisdag eller onsdag! Riktigt najs!
Det fantastiska vintervädret som lagt sig ledde till att Selma fick åka pulka till och från förskolan idag. Så härligt! Fast just nu är det snudd på snöstorm, det är mindre kul. Camilla som jobbat kväll och kom hem för en timme sen såg ut som en snögubbe när hon klev in genom dörren.
Hade varit julfirande på Selmas förskola idag också. De hade fått julmat och en varsin julklapp. Paketet var Selma väldigt förtjust i, men de fick inte öppna det på förskolan. Och det fick jag ju utkämpa en liten batalj kring i hallen när vi skulle gå hem.
Väl hemma fick Selma öppna det och det visade sig att fröknarna hade slagit in ett inramat fotografi på Selma när hon leker på gården. En väldigt fin julklapp tycker i alla fall mamma och pappa. Selma verkade också glad över den. Alltid skoj att se sig själv på bild!
Idag har de luciafirande på Selmas förskola och hon ska vara pepparkaka. Vi fick låna en dräkt av våra grannar, men jag har tyvärr ännu inte hunnit se Selma i outfitten. Enligt uppgift ska hon dock gilla den. Tror (vet) att hon är typ världens sötaste pepparkaksgubbe!
Imorgon har de röda dagen på förskolan. Låter lite kommunistiskt, men jag tror dock att det handlar om julen. Personal och barn ska vara rödklädda och så ska de äta julmat.
Verkar mysigt att vara på förskolan! Tur att vi har julfest på jobbet ikväll och att det snöar ute så att jag också får lite julstämning.
Jaha, det här inlägget verkar ha fastnat som ett utkast. Men här kommer det, några dagar försenat…
Selma har börjat bli en riktig trotsig liten flicka. Hon visar verkligen vad hon vill, eller framförallt vad hon inte vill! Verkar vara en förtidigad tvåårstrots.
Idag berättade de på förskolan om en riktigt härlig utflykt. Barnen skulle på utflykt i skogen. Några barn drog iväg upp för backen, två stack åt ett annat håll – mot det ena barnets hus. Selma satte sig ner på marken och vägrade gå och ett barn stod mitt i och bara grät. När den ena pedagogen skulle få med Selma uppför backen vände hon och började åla nerför. Ibland blir man bra avundsjuka på pedagogerna… :-)
Fick just mail från Selmas förskola om att de imorgon är kort om personal pågrund av personalutbildning, semester och vab. Därför kommer de vara ute hela dagen och bara gå in för att äta lunch. Jättebra tycker jag! Mer tid ute.
Idag är en mysig dag. Jag sitter hemma och jobbar och det är så lugnt och skönt! Och när jag lämnade Selma på förskolan så var det få barn där och ett riktigt härligt lugn. Ska hämta henne tidigare idag också så vi får en myseftermiddag med familjen.
I helgen blir det förberedelse av renovering av sovrummet. En tur till Vårby Färghall och till Ikea blir det således.
Uppföljningssamtalet idag var bra. Vi hade en samstämmig bild med förskolan. Kom inte fram några chockerande fakta.
Testar att blogga det här från mobilen. Hoppas det funkar.
Uppdaterar: Mobilpubliceringen funkade inte. Det blev ett utkast i adminläget. Får testa igen och kanske skruva lite…
Imorgon är det dags för Pappaperssons första utvecklingssamtal på förskolan. Eller det är väl inte min utveckling som ska diskuteras, inte den här gången. Det är Selmas utveckling.
Hom har gått cirka två månader på förskolan nu. Låter länge när jag tänker på det, men å andra sidan är det svårt att komma ihåg ett liv före förskolan. Det är galet vad fort man anpassar sig.
Det ska bli roligt att höra hur det går för Selma. Hon är ju för liten för att berätt själv vad de gör på förskolan och hur hon trivs. Och även om pedagogerna ger en kort resumé vid hämtning blir den ändå ganska knapphändig. Att Selma trivs, det märks och det är inget jag är orolig för. Men det ska bli intressant att höra hur hon fungerar i grupp, vilken roll hon intar, vilka barn hon helst leker med och vilka lekar som hon gillar bäst.
Jag är lite nervös inför imorgon faktiskt. Tur att Camilla är med som har lite erfarenhet av förskolevärlden. Det är faktist ett himla bra att ha i många sammanhang. Kom just på att de inte kallar det för utvecklingssamtal utan uppföljingssamtal. Men det är väl samma sak. Typ.
Läser på DN.se om en helt galen händelse. Det är en fyraåring i Finland som fattat tycke för gkycerinet i handspriten på förskolan till den milda grad att hon slickat i sig tio ”portioner”. Det hela resulterade i en promillehalt på 1,9. Som tur är så gick allt bra.
Idag kom första förskolegråten när Camilla lämnade Selma. Men det är å andra sidan inte så konstigt. Hon har inte varit på förskolan på flera dagar, inte sen i fredags. Och dessutom har hon varit själv hos mormor och morfar i några dagar med allt vad det innebär. Andra rutiner, en annan plats än hemma och hundraprocentigt fokus bara på henne. Omställningen till att vara en i mängden på förskolan, ensam utan vare sig mamma, pappa mormor eller morfar, blev väl för stor.
Men å andra sidan så har ju Selma haft några jättemysiga dagar med mormor och morfar. Jag och Camilla passade också på att gå på restaurang, vilket ju inte blir av när man har smått och ingen naturlig barnvakt på nära håll. Dessutom är det bra att Selma får träna sig i att vara borta från oss också. Se att det går bra att sova hos andra än mamma och pappa. Så det blir fler gånger!
Vi får se hur det blir med gråten vid lämningen imorgon.
