Pappapersson

Ser i en Expressenartikel från igår att Moderaternas kvinnoförbund vill höja ersättningsnivån för Vård av barn (vab). Detta för att göra uttaget mer jämställt mellan mammor och pappor.

Moderatkvinnornas ordförande, Magdalena Andersson:
- I dag stannar bara drygt en tredjedel av papporna hemma och vabbar.

Vidare säger Andersson
- De är många som tänker sig för innan de anställer en kvinna med barn. En mamma ses som ett riskobjekt på arbetsmarknaden i dag.

Jag tror Moderatkvinnorna har en poäng i sitt förslag. Det är i många fall, tyvärr, familjeekonomin som styr uttaget av vab. Och då män oftast tjänar mer än kvinnor så vill Moderatkvinnorna höja taket i ersättningen, från dagens 317 350 kronor i årslön till 400 650 kronor. På sikt vill m-kvinnorna helt slopa taket.

Utan att ha sett några nationalekonomiska kalkyler på det här så ger jag tummen. Jag gillar idén att med ekonomiska morötter underlätta för föräldrar att vara mer jämställda snarare än att lagstifta och kvotera.

Bloggar etiketter: föräldraförsäkring, jämställdhet, moderaterna, moderatkvinnorna, politik, vab

Idag är det Internationella kvinnodagen. Det firar jag med att låta sambon gå ut och äta middag med en vän, en kvinna så klart. Väldigt öppet av mig, eller hur? ;-)

All media försöker en dag som denna hitta sin vinkling på ”kvinnofrågan” och SvD har en artikel om föräldraledighet. De lyfter fram ett par som gjort det oväntade och normbrytande. Mamman stannade hemma i tre veckor, sen satte hon sig i skolbänken. Då stannade pappa hemma istället. Är det mer jämställt, eller är det bara normbrytande?

Jag tycker att det kan vara bra att bryta normer. Genom att göra tvärtom visar man omgivningen att det förväntade inte alltid är den enda lösningen eller livsstilen. Men det är inte mer jämställt att pappan stannar hemma första tiden eller längre än mamman, det är bara omvänt ojämställt.

Frågan SvD-artikeln fokuserar på är hur det påverkar barnets anknytning. Vissa expeter hävdar att mamma och barn har en biologisk koppling som gör det olämpligt att inte mamman stannar hemma första tiden. Andra experter anser det vara viktigare att barnet har en trygg och kärleksfull relation till en person, inte så viktigt vilken.

Jag är ingen expert på det där med anknytning. Inte mer än den erfarenhet jag tillägnat mig genom att under två år varit pappa. Jag upplever att Selma känner sig lika trygg och anknyten till oss båda.

Jag har varit hemma med Selma längre än många andra pappor i min omgivning. Jag var hemma sammanhängande under ett år, på halvtid. Däremot kommer vi när vi summerar uttaget av föräldradagar inte nå upp till fördelningen 40-60 som krävs för att man statistiskt ska vara jämställda.

Men jag tror vi måste förändra föräldraförsäkringen. Det är ett alldeles för krpngligt system som det är idag. Som förälder ska man hålla koll på snåriga regler kring SGI och regler som att båda föräldrarna inte får ta ut föräldraledigt samma dag. Jag vet inte vad som bör göras, men kanske ett generellt skatteavdrag för småbarnsföräldrar snarare än bidrag? Men det får vi lösa en annan dag, idag är det kvinnornas dag! Länge leve kvinnorna!

Bloggar etiketter: anknytning, barn, föräldraförsäkring, jämställdhet, mamma, pappa

Enligt en undersökning från Demoskop (som enligt TT ska vara publicerad i DN, men som inte går att hitta på DN.se, däremot på Aftonbladet.se) anser 84 procent av de tillfrågade att föräldrarna själva bör bestämma hur föräldraledigheten ska delas upp.

Undersökningen visar ingen skillnad i åsikt mellan män och kvinnor. Och de som främst berörs av fördelningen av flöräldraledigheten – de i barnafödande ålder, under 44 år, är mest kritiska till kvoterad föräldraförsäkring. Bara åtta procent i den gruppen vill se lagstiftad fördelning.

SvD, med flera har också TT meddelandet.

De här stärker mig bara i den bild jag har sedan tidigare att staten inte ska lägga sig i hur familjen väljer att fördela sin föräldraledighet. Om man utgår från barnets bästa måste man också hysa tilltro till att familjen vet bäst hur man ska fördela ledigheten. Sen är jag en stark förespråkare för att pappor ska ta ut mer ledighet. Jag tycker till och med att pappor som inte tar möjligheten att umgås och knyta an till sina barn missar något helt fantastiskt. MEN familjen kan befinna sig i en sådan situation att en 50-50 fördelning inte passar just där och då.

Jag har själv skrivit om detta tidigare:
Allt fler föräldradagar brinner inne
Jag vill bestämma själv över föräldraförsäkringen

Bloggar etiketter: föräldraförsäkring, föräldraledighet, föräldrapeng, jämställdhet, kvotering, pappaledighet, pappamånad, pappamånader, valfrihet

Hörde på Ekot igår och imorse att allt fler föräldradagar brinner inne. Antalet föräldrdagar som inte tas ut har fördubblats sedan papppamånaden infördes 2002.

Förra året var antalet missade föräldradagar på sjukpenningsnivå nära 2 miljoner, jämfört med 1,2 miljoner 2002, visar statistik från Försäkringskassan. Införandet av pappamånaden är huvudorsaken.

– Det är i huvudsak pappornas dagar som har lett till ökningen, säger Fredrik Svensson, analytiker på Försäkringskassan till TT.

Enligt försäkringskassan är det många pappor som inte tar ut någon pappaledighet alls. Helt ofattbart tycker jag! Själv har min pappaledighet gett mig hur mycket som helst och jag är övertygad om att det har stärkt bandet mellan mig och Selma.

Det är inte alltid jag håller med KD eller Göran Hägglund, men i det här fallet gör jag det. Tycker Hägglund sammanfattar det hela bra (till TT):

Socialminister Göran Hägglund menar att det här visar att ”centralt dirigerade lösningar inte alltid får effekter man önskar”.
– Det här bör vara en varningssignal till alla de som vill styra och ställa med människors liv. En politisk vilja att få ett mer jämställt uttag riskerar att få betalas av barnen genom mindre tid med föräldrarna, säger Göran Hägglund.

Jag är för ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Jag tycker att fler pappor måste förstå vikten av att vara hemma med sina barn. Och att det är många (enligt försäkringskassan) pappor som inte alls tar ut några dagar är för mig ofattbart. Fattar de inte vad de missar?!

Men jag tycker liksom Hägglund att detta inte ska centralstyras. Speciellt inte när det går ut över barnen. Det är bättre att barnen får möjlighet att vara hemma med sin ena förälder än att straffas för att ens föräldrar inte delar lika enligt en centralt utformad mall.

Inför Folkpartiets landsmöte är en rad folkpartister ute och föreslår en ännu mer kvoterad föräldraförsäkring. De vill tredela den. En tredjedel till mamma, en tredjedel till pappa och en tredjedel att dela på. Kommer det inte leda till att ännu fler dagar brinner inne? Och att barnen går miste om ännu mer tid med sina föräldrar. Birgitta Ohlsson med flera skriver i sin Newsmillartikel att Liberalismens yttersta trohet är till individen. Det håller jag helt med om. Men därifrån gör vi olika analyser. Jag anser att ledigheten ska vara knuten till barnet och att familjen själva ska få välja hur man ska fördela ledigheten. Utifrån det som passar familjen bäst. Om folkpartiet borde gå individspåret fullt ut, varför behålla en tredjedel att fritt fördela? Borde man inte isåfall dela föräldraförsäkringen 50-50?

Jag tycker Solveig Zanders (C) inställning är mer sympatisk. Hon skriver att föräldraförsäkringen snarare skulle vara ännu mer fria för familjen att fördela.

Barnbloggen och DI skriver också om det.

Bloggar etiketter: birgitta ohlsson, centern, centerpartiet, folkpartiet, föräldraförsäkring, försäkringskassan, jämställdhet, kvotering, pappadagar, pappamånad, socialdemokraterna, solveig zander, sossarna

Riksdagsledamoten Solveig Zander (C) skriver på SvD Brännpunkt att hon vill låsa upp föräldraförsäkringen. Det ska vara upp till föräldrarna själva att bestämma över hur föräldradagarna ska fördelas, det ska inte staten styra över. Artikeln är riktad mot Socialdemokraterna som just nu har partikongress, där ett av förslagen är en tredelad föräldraförsäkring. En del till mamma, en del till pappa och en del att dela på.

Jag håller med Solveig. Det är upp till barnets föräldrar att själva fördela föräldraledigheten. Att många pappor inte är hemma med sina barn i lika stor utsträckning som kvinnorna tycker jag är knäppt. Men inget som staten ska styra över. Jag har varit relativt länge som min sambo med vår dotter. På halvtid under ett års tid. Plus någon månad tillsammans med min Sambo. Men det är för att det har passat oss bäst. Av någon anleding kanske det inte hade varit den bästa lösningen och att då av staten tvingas in i en fålla känns för mig främmande.

Jag tycker att Alliansens jämställdhetsbonus är en mer sympatisk väg att gå för att uppnå ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten. Morot istället för piska.

Fi i Västra Götaland har också bloggat om artikeln. De tycker att vi papport borde kräva vår rätt till individualiserad föräldraförsäkring. Det vill säga att den ska delas 50-50 mellan mamman och pappan. Men det blir ju också enkelspårigt. Vad är det som säger att det bästa för barnet är att mamman och pappan är hemma exakt lika?

Jag förespråkar att mamman och pappan ska vara hemma så jämställt som möjligt. Jag tror det är bra för barnet och dessa anknytning till båda sina föräldrar. Och jag tycker det har gett mig oerhört mycket att vara hemma med Selma. MEN det är ju för att jag vill det och att min sambo vill det. Inte fär att staten tycker att det är bäst så.

En diskussion jag inte gett mig in på här är ju hur det här med reglerad föräldraförsäkring påverkar rengbågsfamiljer med kanske fyra föräldrar.

Bloggar etiketter: centerpartiet, feministiskt initiativ, fi, föräldraförsäkring, föräldraledighet, jämställdhet, kvotering, socialdemokraterna

Imorgon kommer sossarnas skuggbudget och idag presenterades ett förslag ur den. S vill förlänga tiden då man kan ta ut föräldraledighet från åtta till 16 år. Antalet föräldradagar ska inte utökas, i alla fall inte nu. Jag är skeptiskt.

Idag är det en hel del föräldradagar som inte tas ut. Det kanske vore bättre att fokusera på detta. Att få fler att vara hemma med sina barn när de är små. Speciellt pappor!

Och även om S säger att dett inte medför någon kostnad så gör det ju på sikt det om nu fler föräldrar plockar ut alla eller i alla fall fler av sina dagar.

Bloggar etiketter: budget, föräldraförsäkring, s, skuggbudget, socialdemokraterna

Niu har jag både chattat och talat i telefon med Försäkringskassan för att utreda hur den sjukpenninggrundade inkomsten (SGI) hänger ihop med uttaget av föräldradagar. Och slutsatsen blir att vi har ett korkat system i Sverige. Eller visst, det är bra och generöst på alla sätt och vis, men aningen stelbent och korkat.

Läget är såhär. Jag jobbar halvtid och är hemma med Selma på halvtid och har då rätt till föräldrapening för den tiden. Men när barnet fyllt ett år, vilket Selma ju har gjort, så måste man vara sysselsatt på 100 % för att få ersättning (SGI) grundat på en 100 %.

Föräldrapenning kan man anmäla i förhand eller efterhand, jag har valt i efterhand. Nu visar det sig att jag under våren inte ekonomiskt skulle behöva ta ut föräldradagar för den där halvtiden jag är hemma med Selma. Jag har klarat mig bra ändå. Vi är ju två i hushållet och så där. MEN för att inte min SGI ska beräknas på de 50 % (som jag faktiskt jobbar) framöver måste jag ta ut dessa dagar under våren. Jag kan alltså inte spara dem framåt när jag kanske behöver dem bättre för att vara hemma med Selma när hon blir äldre eller så. Det jag nu får göra är att ta ut dessa dagar och sätta in pengara på ett sparkonto och ta ut tjänstledigt från jobbet om jag vill vara ledig framöver.

Ok, kanske inget stort problem och det går ju att lösa. Men tänk om jag inte hade en sambo som har så bra koll på föräldraförsäkringen att hon snart skulle kunna börja jobba på Försäkringskassan så hade jag kunnat stå där med skägget i brevlådan och bara få hälften så stor ersättning som jag egentligen skulle vara berättigad till. Nu är det jag som ska logga in på mina sidor hos försäkringskassan och begära ut föräldradagar så det ryker om det!

Det borde gå att förenkla föräldraförsäkringen. Kan man inte koppla ihop den med barnbidraget? Till exempel att man får ett extra tillägg på barnbidraget om man är hemma med sitt barn. Eller ge det i en klumpsumma så får jag hantera och portionera ut det bäst jag vill.

Läs även andra bloggares åsikter om föräldraförsäkring, föräldrapenning, försäkringskassan, sgi

Bloggar etiketter: föräldraförsäkring, föräldrapenning, försäkringskassan, sgi

Läste en klok ledare av Sanna Rayman i SvD imorse om delad föräldraförsäkring. Utgångspunkten är en debattartikel av PM Nilsson i Expressen på fars dag. PM anser att föräldraförsäkringen ska kvoteras, han skriver: Jag tror att det är mycket svårt att nå ökad jämställdhet vad gäller arbetet hemma och arbetet borta med den nuvarande föräldraförsäkringen. Med en så enkel sak som tid knyter den mamman till barnet och distanserar pappan och skapar mönster som får mycket stora konsekvenser.

Vidare skriver han: Det handlar inte om att han har högre lön än hon, det handlar om att hon så ofta har monopol på de första åren av barnens liv och därmed är ensam om den riktigt starka relationen till barnen. Den som känns i huden och i magen, som gör att man inte vill vara borta en enda hotellnatt och att man orkar arbeta sig igenom allt regn och snor och grus och gråt och skrik och tycka att man är i paradiset.

Men PM verkar tycka att lösningen på ”mammans monopol” som han uttrycker det är att dela föräldraförsäkringen 50-50. Jag tror det är brist på kommunikation som leder till detta monpol. Som pappa måste man våga hävda sin rätt. Men att genom politisk styrning och lagstiftning låsa in en familj i en bestämd lösning blir stelbent. Ibland kanske det är bättre för familjen att ha spelutrymme att fördela föräldraledigheten utifrån sina egna förutsättningar just då. Det kan ju dessutom faktiskt ändra sig mellan barn ett och barn två (om man nu skaffar flera barn) beroende på livssituation just där och då.

Men åter till Sanna Rayman. Jag tycker hon hamnar så rätt i sitt resonemang. Det behöver inte vara milimeterrättvisa för att det ska vara jämställt. Hon skriver: Kort sagt. Jämställdhet och rättvisa kan inte enbart räknas i antal månader.

Sanna avslutar det också väldigt bra. Vi har principer som vi på ytan är eniga om, men en praktik som kraftigt motsäger att vi innerst inne delar de där principerna. Jag vill varken ifrågasätta eller kritisera att PM Nilsson och många män med honom vill ta en större del av föräldraansvaret – tvärtom. Men frågan är om de inte skulle prata mer med sina fruar och mindre med staten om ­saken. Allt i livet ska inte vara ­politik.

Jag tror vi har svårt att komma ifrån att mamman är hemma den första tiden. De allra flesta ammar ju faktiskt och då är det nästan omöjligt att inte mamman stannar hemma. Men då denna amningstid är över borde varje föräldrapar ha en allvarlig diskussion om hur uppdelningen ska se ut. Som pappa måste man kräva sin rätt till delaktighet i sitt barns uppväxt. Mamman måste också våga släppa in pappan, för legio är ju nästan att mamman ska stanna hemma åtminstone det första året.

Jag och Camilla har löst det så att hon var hemma första halvåret. Det anser inte jag att vi hade kunnat lösa på annat vis. Men sen dess delar vi föräldraledigheten rakt av samtidigt som vi båda arbetar halvtid. Det fungerar jättebra och helt utan lagstiftning. Men jag ska inte alls ta åt mig äran. Utan Camillas öppenhet och inkludering hade jag nog inte ”krävt min rätt”. Men jag tycker att fler mammor borde inse samma sak som Camilla, att det är viktigt att även pappan är hemma tidigt i barnets liv för att skapa den viktiga anknytningen.

Så jag säger ja till hyffsat jämn fördelning, men nej till kvotering och millimeterrättvisa!

Läs även andra bloggares åsikter om föräldraförsäkring, jämställdhet, pappaledighet

Bloggar etiketter: föräldraförsäkring, jämställdhet, pappaledighet